Jag pallar inte alltså.... trodde att allt var över nu å att det inte var nå fara men idag kom det ett brev om att redan på fredag ska jag till läkaren som opererade mig.. jag fick panik när jag såg det. Jag blev glad över att äntligen fått brev från dom å trodde att yes, äntligen kommer svaret på att tumören var godartad å att nu kan ja bara leva på som vanligt. Men nej..
Anledningen till att jag fått panik över att jag ska dit igen ör för att dom skulle bara skicka hem ett brev med svaret från op om vad den innehöll. Dom skulle höra av sig om det nu visat på att den var elakartard... och nu har dom gjort det så tacka faan för att jag är orolig nu! Jag ska helt enkelt dit så att dom kan säga mig direkt att jag har cancer. Så är det och det finns ingen annan anledning till att dom skulle kalla mig dit annars. Jag vet inte hur jag kommer ta det. Jag kommer förmodligen grina ihjäl mig och känner för att lägga mig under täcket redan nu å grina i hundra år. Men så tänker jag på att jag har andra att leva för och det kommer göra mig stark i det här. Jag tänker då fan inte dö!!!
Får se vad dom säger när ja åker dit. Men ja som sagt inte är det för att fråga hur ja mår efter op iaf. Nej jag vet redan va de kommer säga och förbereder mig på det. Lika bra att vara lite förberedd så att det inte kommer som en käftsmäll. Så tänker iaf jag om saken!
Nu ska jag fan kolla på tv å sen ska jag gå å lägga mig!
Hare gött!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar