Is this happening?

Har en sån grym overklighetskänsla över allt det här..  det känns inte som att det är på riktigt och att det faktisk händer här och nu... alla frågar hur jag mår å jag svarar jämt, jo det är väl bra. Å ja de ju det oxå men samtidigt så är det fan inte alls bra. Det är helt åt helvete fel med mig! Men nej som sagt det känns ju inte som att det är det och därför kan jag inte säga nå annat än att det är bra. Jag mår ju bra faktiskt just nu men det kommer ändras snart. Fick brev igår om att på måndag ska jag läggas in kl ett och att jag skulle till en onkolog vid halv tolv oxå. Jag blev lite förvånad för dom sa ju tidigare att jag inte skulle läggas in. Så jag ringde dit idag så att jag skulle veta lite bättre vad som händer å så. Fick veta att jag kommer läggas in i typ 5 dagar å ska börja få cellgifterna på måndag och ska göra en till skiktröntgen antagligen i veckan. Antar att dom vill att jag ska vara kvar för att dom vill se hur jag reagerar på gifterna å sådär å göra massa tester. Jag tycker att det är jobbigt att läggas in så länge men samtidigt är det skönt att veta att jag får nära till hjälpen om det skulle vara nått som går snett eller nått. Hellre ligger jag där och får hjälp på en gång och kan  fråga saker jag undrar över än att vara hemma och att det blir nå tok. Så nä det gör inget att jag får vara där i veckan :) kommer ju sakna mina älsklingar som fan såklart men det går nog fort att komma hem :)
Känns lite läskigt att på måndag kommer allt att sätta igång på riktigt. Kanske är det då jag kommer att verkligen fatta det här. Höra läkare säga hur det kommer gå till å sådär. Och framför allt att få se alla andra människor som går igenom samma sak, få se riktigt sjuka människor som är på väg att kollavippa totalt. Kanske är det just det som jag måste se för att kunna förstå att detta händer mig oxå. Kanske jag hittar någon att prata med där oxå, man vet ju aldrig liksom.

är så tacksam att dagis och Pelles jobb verkligen ställer upp och hjälper till. Pelle får jobba dagtid istället för skift och Jonathan får vara på dagis mer än vanligt. Annars skulle det ju inte funka liksom.

Nu ska jag och min stora älskling kolla på nyaste american pie får se om den e nått att se!

Hare gött 

Fuck cancer!!

Ska nog sätta mig å beställa lite grejer från ungcancer. Vill ha tröjan, mössan och armband. Det kostar lite men ändå billigt. Alla pengarna går till föreningen så det e ju toppen :)

Idag känns det som en bra dag, äntligen är båten såld och jag är så glad för min fina vän som äntligen fått en lägenhet i Uppsala och kommer få det så mkt bättre i sitt liv :) blir så glad när det går bra för andra, är andra vänner just nu som genomgår förändringar i sina liv och det kommer bli massa förändringar runt om mig och för oss oxå så närmsta tiden kommer nog kännas annorlunda men samtidigt bra :) allt kommer lösa sig till det bästa för oss alla och det som händer är det bästa och det som är meningen :)

Idag ska jag å lillen plocka lite med hans leksaker å lägga undan lite som han inte ens leker med. Ska skaffa nå bra förvaring till hans rum oxå :)

Blir lite sur över att folk går å säger grejer om mig nu även fast jag gick ut på Facebook å berättade hur det ligger till. Känns ibland som att alla kollar på mig när jag visar mig ute. Men ja jag antar att det är såhär det kommer vara nu en tid tills "nyheten" har lagt sig. Kanske jag ska sätta en lapp i pannan där det står "ja,jag har cancer" eller nått sånt haha :P
Äh skitsamma, folk får väl titta bäst dom vill, dom kanske tror att det smittar å inte vill komma fram å fråga mig istället för att titta på mig som att jag vore en apa i en bur? Haha patetiskt!!

Nej nu ska ja dricka lite kaffe!

Hare gött!

And so it begins...

Ja idag fick jag brev om att imorgon ska jag genomföra den där röntgen. Lät helt sjukt läskigt men oxå coolt. Ska få ett medel injicerat som innehåller radioaktivt ämne och sen ligga i en sån där tub å göra röntgen. Kommer få ligga helt stilla i ca 45 min instängd i ett sånt där rör. Känns lite läskigt faktiskt.. hela besöket kommer ta som mest fyra timmar. Skulle få ligga å vila i några timmar innan jag körs in i röret så därför tar det lång tid att göra det här. Men ja det känns bra att det hela har satt igång nu iaf. Snart är allt förhoppningsvis över och jag får må bra. Det är min högsta önskan just nu...
Känns super läskigt att jag inte får träffa barn eller gravida imorgon. Jag kommer utsätta min omgivning för radioaktiva ämnen liksom! Helt sjukt... bli inte rädda för att träffa mig imorgon dock, är bara för barn och gravida som det inte är så bra för att träffa mig just efteråt. Pelle ska vara hemma imorgon så att han får vara med Jonathan för jag vill inte utsätta honom för något farligt såklart. Jag får gå hem sen när han har blivit nattad helt enkelt :)

Hare gött!!

Jasså?

Konstigt Att bloggen helt plötsligt blivit så populär. Bara sisådär 500% fler läsare. Kanske lite genomskinligt varför det ökat så drastiskt. Ärligt tycker ja inte att det är speciellt kul. Blev jag helt plötsligt jätte intressant? Var jag så tråkig innan? Men så händer det nått sånt är och då är det plötsligt intressant att läsa vad jag skriver? Jag kommer skriva precis lika som innan så då kanske dom som läst förra inlägget oxå är intresserade av att läsa resten jag skrivit? Var det nåt speciellt att läsa i förra, väntad ni er ett riktigt tyck synd om mig inlägg?eller va är de frågan om?
Ursäkta bitterheten men nu tänker ja faktist vara lite bitter över detta. Jag får skriva vad jag vill oxå så nu bestämde jag mig för att vara bitter. Jag vet att jag skrev i förra inlägget att ni får följa min resa men jag tycker faktiskt att det är hemskt att jag innan hade bara mina vänner och några till som läste och så nu bara pga att jag är sjuk så ökar läsarna så grymt mycket. Jag är inte mer intressant nu än innan.
Men visst, läs på för fan, kanske nån som mår bättre av att läsa om nån som mår dåligt? Ja, ja så kan de va!

Känner att det inte är en bra dag idag. Har vart trött och seg hela dagen. Hade nog helst bara velat ligga å sova hela dagen om ja fått men det går ju inte när man har en liten buse att ta hand om. Var bra att lisa kom upp på besök annars hade jag bara sovit när loppan va på dagis. Fan om jag är såhär seg å mår konstigt nu hur fan ska det bli sen när jag får dom där cellgifterna då??! Herregud jag bävar inför det... men ja vill jag bli frisk så lär det göras. Finns liksom inget annat alternativ. Jag är ganska nervös inför hur det kommer att bli under behandlingen faktiskt. Hur kommer jag att må? Hur kommer det kännas? Kommer det hjälpa? Kommer jag tappa håret eller inte? Kommer jag använda peruk eller inte?
Ja det är många frågor som jag inte vet svaret på. Får fråga massor när jag ska till onkologen hoppas jag får tid fort där. Det tror jag att ja får. Det måste ju bort.

Nej nu pallar ja inte tänka mer. Jag e Bitter som sagt å de tänker ja fortsätta vara idag känner ja å då e de lika bra att jag håller mig för mig själv.

Hare gött